onsdag 25 november 2009

Efter alla dessa år... Äntligen får man lite cred...

lördag 21 november 2009

Ahora

Como puedes decir que
despues de todo el dolor
que causastes
yo deberia estar agradecida de ti

Me fui, con el alma al morir
ahora andas tranquilo
fingiendo eres feliz
pero el dolor se te hace eterno

Y es que sin ti
el dolor se acabo
y resulta que tu

Ahora
Ahora dices que me amas
Ahora que no queda nada
te mueres de amor por mi

Ahora despues que te lloraba rios
despues de lo que yo he sufrido
ahora por fin
ahora sabras lo que me hicistes vivir

El dia en que me fui conoci la vida
atras quedo el frio y la soledad
el miedo quedo atras
es que contigo fue un tormento
cada dia era un nuevo intento de arrancarme de ti

Ahora
Ahora dices que me amas
Ahora que no queda nada
te mueres de amor por mi

Ahora despues que te lloraba rios
despues de lo que yo he sufrido
ahora por fin
ahora si se lo que es vivir

Llego la lluvia y limpio y sano mis heridas
me ayudo borrar tus manos
ya porfin he olvidado todo
lo que me hace recordar de ti
todo


dedicado al hombre mas cobarde de esta tierra

over n out

Cari

onsdag 18 november 2009

I'm old...fat, and short..

Jobbade idag, träffade på Mr Evil himself..
Han har ju inte sett mig på länge så han har burit runt på massa evilness, lagrat sa han.

Så när han såg mig så dissade han mig först för min ålder. Eller en annan tolkning kunde vara...att jag ser gammal ut.
Sen när jag undrade över det här med yrseln (för han har problem med det med) så sa han att jag kunde vara lugn för hans läkare sa att det drabbar främst långa och smala personer.

WTF!!!!

Nu är det så att Emil, min käre arbetskamrat o jag, har jobbat ihopa ett bra tag.

Jag är lika rälig tillbaka, så skulle han någongång säga ngt snällt till mig så skulle även jag bli rejält misstänksam o säga... What have you done to my tall and ugly friend!

O när jag är snäll, så frågar han mig... ok, cut the crap.. vad vill du?

Nåja, jag har tur att jag har Peter på samma arbetsplats, han utgör den balansen, han är den gode o Emil e den onde...

Fast ibland så kan även han vara lurig.. så jag vänder inte ryggen till åt nån av dem.
Men i slut ändan.. Skulle det vara så att det behövdes.. så kan jag räkna med båda mina två kära långa freaks.

O fast Emil vägrar o erkänna det, så vet jag att han diggar även mig såå mkt...det har han iallafall erkänt när han var full... o det fanns vittnen...
o ni vet vad man säger om alkisar o barn... dem säger sanningen...

o han är ja... do I need to say more...

Nä, så.. nu har jag dissat honom nog...

Idag har mamma inhandlat ny mikrovågsugn! Wiiiiii!

Godnatt på er

Over n Out


Cari

måndag 16 november 2009

Söndag

Så... Hur har min vecka sett ut sen jag kom hem från sjukhuset?

Hmmm... Ja... Jag har, vilat, vilat och vilat.

Yrsel är ÄNTLIGEN borta.
Har fortfarande ont i halsen o har hosta.
Nu kanske ni tänker.. ja ja, men det kan man ju leva med. MEN.. ¨

Nu är det så att det tär ganska mkt på mig, för ni kanske inte vet, men jag sjunger...
O jag har inte fått använda rösten på väääääääldigt länge känns det nu. Först mandlarna, sen förkylning o allt annat. Och som lovsångare.. ja.. det är en del av en som saknas..

Har tittat på sjukt många Family Guy avsnitt samt filmer o druckit massvis av sockerdricka.. för det får man göra när man e sjuk (har blivit en himla massa sockerdricka på sistonde)

Och sen.. ja.... igår...så.. snyft snyft... spelade... snyft....
min älskade grupp.. Charanga Habanera i köpenhamn.
Dem kommer hit en gång om året. Sen jag separerade så har jag aldrig kunnat se dem igen. Ödet? I don't know. Men jag tror ingen förstår riktigt hur viktigt det var för mig o se den här gruppen, Yannik jobbade där under konserten. O han hade till o med satt upp mig på gästlistan.

Men, jag gick upp, tog min tid, tvättade håret, vilade, duschade, vilade.
Insåg ganska snart att jag mådde inte bra. DAMN IT!!!! Hade inte kunnat vara på konserten, inte ens om jag bara suttit ner o lyssnat.

Ska berätta någon annan dag om min kärlek till Charanga Habanera.

Var i kyrkan idag, Fabbe körde mig. Mådde ok, började dock må dåligt när vi kom fram.
Jag kunde knappt gå uppför trapporna.
Var helt slut när jag kom upp till kyrksalen.
Jag satt ner under lovsången....... JAG SATT NER.... UNDER LOVSÅNGEN....

Grät när jag sjöng inombords till musiken.

And through it all
You offer me protection
A lot of love and affection
Wether I'm right or wrong

And even when I fall
wherever it may take me
I know that life wont break me
When I come to call
YOU won't forsake me
You're grace surrounds me
EACH DAY

Så.. nu är det nog bloggat...
Har sett att folk börjat använda ord jag sagt ofta.. det är kul...fortsätt med det... så till alla

God Bless...

Hoy y siempre

Over n Out

Cari

Tisdag 10 Nov

På morgonen hade jag ont i halsen o det gick trögt o göra mig hörd.
Ringde så sköterskorna skulle närma sig, men alla tanterna som låg i salen tog uppmärksamheten ifrån mig.

Fanns en tant som var uppe o gick mellan sängarna. Fick spel för jag ville bara vara för mig själv. O eftersom det gjorde ont o prata, så sa jag inget. Detta gjorde att hon klart trodde jag inte kunde svenska.

Infektionsläkaren kom in, med munskydd o hela monderingen. Undersöker mig hastigt, o innan hon lämnar mig (bara huvudet stack fram bakom gardinen) säger hon, ja, vi misstänker att du har svininfluensan. Så försvann hon.

Jag tänkte: AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH

Dem stängde hela avdelningen.

Började ge medicin åt tanterna
(inte mig, då dem trodde ju att det var jag som var apan som smittat alla)
Testade oss alla för influensan.

Den dementa tanten fortsatte att gå mellan sängarna trots sköterskorna sa till henne o hålla sig vid sin säng.

Jag ville gå o kissa, men först skulle jag ha munskydd o egen toalett fick jag också.

Bråkade sen med tanten
Insåg att jag inte kan någons telnr utantill.
Förutom min chefs direktnr+mammas mobilnr.

Jecsi kom o hämtade mig, ÄNTLIGEN kom jag hem.

Folk omkring mig har varit oroliga för att jag kan ha smittat dem,

MEN

Fick besked dan därpå, att jag inte hade svinis.
Och att jag skulle bli kallad för vaccination.

20 min efteråt ringer samma läkare och säger att det visade sig, att det fanns NÅGON i salen där dem lagt in mig, som hade testats positiv för svinis.
Så det var möjligt jag hade fått det, jag fick utskrivet medicin just in case.

Men läkaren säger att alla symptom jag haft tyder på att det är en annan influensa.

WELL.. Nu handlar det bara om att kurera mig, krypa ner i sängen o VILA.
Brorsan e på väg med mat och SOCKERDRICKA...

Måndag 9 Nov

Måndag.. Nä, då pallade jag inte mer. Yrseln var hemsk o det var som om jag var på värsta fyllefesten. Allt lutade åt vänster o jag var helt gone. Kunde inte koncentrera mig. Iväg till vårdcentralen kl 15:30.
Jecsi hämtade mig, jag blev skickad till Akuten, började må illa o fick komma in o lägga mig. Där började väntan. Vi satt från 17 till 01:30.
Först då åkte Jecsi hem o jag rullades in på AVA.
Hade svårt o somna o jag grät lite när jag låg där o kände ensamheten krypa närmare inpå mig.
Det är mkt lättare o handskas med sjukdom när man är hemma, för då e man ju typ... hemma.
Här var man så utlämnad, shit va jag tyckte synd om mig. O fick spel! Jag vill inte längre!!!!!!!!

6 NOV

såååååå...

jag missade Anticimex middan.

Jag höll på o backa redan innan då jag tänkte att jag kommer inte orka vara med hela dan.
(gör jag något roligt nuförtiden?)

Men med yrsel o febern... nä nä... jag kunde inte vara med alls.
Festen hölls förresten inne på Hilton Hotell.

Måndag 2 -5 NOV

Ja, nu var det ett bra tag sen jag bloggade...

Efter dem tagit bort mina mandlar så har jag inte blivit riktigt frisk.
Läkandet tog sin tid, ca 2 veckor. Jag missade tiden för vaccination då jag inte mådde bra.
Började idag (två tim). Var så trött.. hur har jag orkat jobba 8 timmar innan? Känns så avlägset... o jag har även varit den som jobbade över massa!

Jobbade månd, tisd, onsd... Torsdag, BAM! Vaknade o hade så ont i ansiktet. Har aldrig haft den typen av smärta, under ögonen, runt näsan. Ont i huvudet.
Stööööörigt...

7-8 Nov

Annika o Alex gifte sig.Var i Johannes kyrkan, hämtade upp Sofia.
Ett under att jag tog mig dit.

Söndag, var jag liiiite yr, men kom iväg till kyrkan ändå.

Körde Sofia o M-L hem till Sofia, skulle eg suttit med dem o myst, men kroppen sa nej. Åkte hem.

lördag 24 oktober 2009

U remind me

See the thing about you that caught my eye
Is the same thing that makes me change, my mind.

Kinda hard to explain, but I'll try
you need to sit down, this may take a while.

See this man, he sort of looks, just like you.
He just never smiled, the way you do.

So innocent then and I was fooled
I'm reminded when I look at you.

You remind me of a guy, that I once knew.
See his face whenever I , I look at you.
Wouldn't believe all of the things he put me through.
This is why I just can't get with you.

Thought that he was the one for me
till I found out he was a creep
was kind to everyone but me
This is why we could never be.

I know it's so unfair to you
that I relate his ignorance to you.
Wish I knew,
wish I knew how to separate the two.

U remind me

torsdag 22 oktober 2009

Tyck-synd-om-mig-foto...

Kan inte andas riktigt.
Blir illamående av smärtstillandet.
Har kastat upp blod.
Törstiiiiig!
Kissig som bara den, men kommer inte ens en droppe när jag går på toa.

Ligger o tänker på massa saker...

Undrar om min Edward kommer hit nu när jag ligger här med syrgas...
TYCKER SYND OM MIG!
Var därför tvungen att lägga upp ett pity foto.






















.. Snyft... Snyft...

Over n Out

Cari

onsdag 21 oktober 2009

D day!



Hjälp! Jag vill inte! Har ångrat mig! Har precis fått dropp. Har under flera dagar tillbaks inte haft någon aptit, men idag kom den tillbaks... Just idag då jag måste vara fastande! Typiskt.... Som det ser ut nu så tar dem in mig på op preliminärt runt 13. Ska försöka vila tills dess. Hörs senare, (jag smygbloggar just nu... Får ju inte ha mobilen igång). God bless.... Hoy y siempre..... Cari

tisdag 20 oktober 2009

Ingång 75 - Inskrivning

Var idag och skrev in mig. JAG VILL INTE GÖRA DETTA!
Blir bara läskigare o läskigare ju mer jag tänker på det...

Pratade med sjukskötersa, fick vänta, pratade med en läkare, vänta, prata med en läkarsekreterare, vänta, sen narkosläkare, vänta.

Satt i väntrummet med mamma, satt o störde mig på en tolk som hade mundiáree. Tänkte jisses, jag pratar mkt, men han tog priset! Nonstop snackade han.

Satt där från omkring halv 9 fram till 15!

Kom hem o var helt slut. Sov en stund, sen kom brorsan åt middag.

Chattade en stund med Kalle, den killen är så god.
Han hjälper mig så mkt genom o fråga saker.

Pratade med Yannik, får så mkt kärlek från alla.

Många ringde o skickade sms, många hälsningar på facebook.

Så tacksam för er alla.

Nu ska jag sova, tänk på mig imorgon. Jag ska infinna mig på plats kl 8. Vet dock inte när jag ska opereras. Huuuuu, JAG VILL INTE...

God bless alla

Love you

Hoy y siempre

Cari

måndag 19 oktober 2009

Vila, vila, vila

Kan lugnt säga att Gud bar mig igår genom hela dagen.
Åkte hem direkt efter mötet o somnade på soffan.

Idag har jag verkligen inte gjort mkt. Vilat o åter vilat.
Försöker att inte tänka på imorgon...
Jag ska nämligen få mandlarna borttagna...

Det innebär också att jag kommer att vila halsen i en vecka.

Så mamma har sagt att jag får inte umgås med Luis, för han får mig att skratta.. o det e ju inte bra.. iallafall inte under den här veckan.
(foto taget av min systerdotter Sheila)

Jag har idag även beställt en ånginhalator, jag känner att något har hänt med mina stämband. Så denna ska tydligen vara väldigt bra för stämbanden.
Jag har lovat mig själv att börja se efter mina stämband o bli duktigare på att vårda det som är mitt instrument. :)
Vad mer har hänt idag..
Joooo!
Min syster Jecsica kom förbi med mat innan hon skulle börja jobba.(hon jobbar natt)
När hon ringde så kom hon på att jag ska inte äta kött längre (måste dra ner på protein intaget)
så då sa jag att det gick bra med ris o sallad. Har ändå inte så mkt aptit.
Hon kom hit, vi satt o prata en liten stund, sen skulle hon iväg.
När jag sen tittade i matlådan, så hade hon gjort kyckling till mig... sååå gulligt...
Det är kärlek!
Som vanligt började jag böla för det var så fint av henne.
Nu har mamma kommit hem, hon har tagit med sig ett par hörlurar..
så nu sitter jag o lyssnar på musik i högsta volym medans jag surfar.. o hon sitter o tittar på Calle 7 på chilenska kanalen.. hon kommenterar då o då.. men jag hör inte riktigt... hihihihi
Såja,, godnatt alla!
Wish me luck!
Hoy y siempre
Cari



torsdag 15 oktober 2009

Fame!

Idag var jag o Sofia o såg Fame.. My God vilken besvikelse!
Slutade med att vi satt o skrattade hela tiden.

Droppen var när Sofia helt missade tjejens skor o var helt chockad över sången.
O jag var så chockad o uttråkad av sången att jag började kolla på tjejens skor.
Där gick gränsen!

Nej, finns inget som slår den riktiga fame...



Så, besvikna åkte vi hem... just det... i min Leon... :)

Mamma är hemma- hon bäddade åt mig, fick en skål med bär... mmmm.
I am soo blessed.

Imorgon ska jag fika med Cathy o Tomme...

Over n out

Cari

onsdag 14 oktober 2009

Ladies n Gentlemen.. och storfotade...

Äntligen... äntligen... så är den här...
min älskade bil...

And I love it!!! Min Leon.. som jag längtat..

Nu har jag hämtat den, direkt levererad från fabriken.
Hämtade hem den med mamma idag. Och vet ni vad, det känns verkligt denna gång.

Nu känner jag att detta är MIN bil.

Lööööv it.

Var och o hämtade brorsan sen, vi körde (han körde) till svågertorp o åt.
Glömmer hela tiden att jag ska äta mindre kött (eller inget alls). Så det blev kyckling idag, men det var mer Fabbe som åt maten. Hmm min aptit är inget vidare.

Något annat lustig och underbart hände idag. Hade börjat tänka på det här med Spotify, men inte riktigt fått tummarna loss o fråga någon om inbjudan osv.

La upp på facebook "Jag vill också ha Spotify!"

Gick 3 min o så hade underbara Frida svarat o gett mig tillgång.. Sååå underbart..
Be så ska du få!!! Wonderful! Bönesvar på en gång.. Tack tack tack tack Frida!!!
Goodnight and God Bless


Hoy y siempre


Cari

tisdag 13 oktober 2009

Vad händer!!!!!!

Gick ut en runda idag...

Jag och Paola aka Whittlebloggaren. Det blev aldrig att vi satte oss o fikade, vi hade helt enkelt så mkt att prata om. Vi valde att gå runt o titta på heeelt underbara skor.

Pratade om ... ja... allt möjligt... ;)

Allt om skickade mail,
en högersko som ser ut att vara en vänstersko
människor som hatar o läsa bloggar
3 mån, 3 veckor, 3 dagar...
jakten på lycka
kärlek, kärlek o massa kärlek...

uff.. ja.. vi behöver fler timmar kära du o prata om allt!

Skulle precis in nu o läsa din blogg kära Paola, men den funkar inte!!!!!

Jag som brukar gå in o läsa den typ varannan timme... o nu kan jag inte läsa den!
AAAAAAAAAAAAAHHHH

Abstinens? Nääää inte alls..hahha

Jaha.. ni som ännu inte upptäckt hennes blogg hittar den här...

http://whittle.blogg.se/

Får väl säga godnatt istället.. Imorgon hämtar jag min bil :)

Over n out

Hoy y siempre

Cari

fredag 9 oktober 2009

Carambola

Carambola är en växt och även dess frukt som också kallas "stjärnfrukt".
Anledningen till den benämningen är att frukten är utbildad med fem kraftiga åsar, och om man skär skivor tvärs över åsarna har skivorna formen av en femuddig stjärna.

Carambolafrukten kan ätas såväl omogen (grön) som mogen (gul).
När den är omogen har den en något syrligare smak, men fortfarande lika frisk som mogen. Skalet är tunt, och kan ätas.

Carambolaträdet blir drygt 5 meter högt. Bladen är upp till en halvmeter långa och består av flera småblad som viker ihop sig vid beröring och på natten. Blommorna är rosa.
Carambola kommer ursprungligen från Sri Lanka. Det odlas även i hela sydöstra Asien, Brasilien, Ghana och Guyana.
Till skillnad från de flesta andra tropiska träd behöver carambola inte mycket solljus.

Carambola är inte nyttigt att äta i alltför stora mängder på grund av den höga halten oxalsyra. Det är främst njursjuka personer som bör se upp.

Livsmedelsverket varnar främst njursjuka från att dricka större mängder juice från frukten carambole eller stjärnfrukt. (dagens lektion)

Detta är den en enda frukt som är absolut förbjuden att äta om man har njursvikt.

Även banan och melon bör man undvika om man har njursvikt
Man får träffa dietisten med jämna mellanrum och då gå igenom vad man kan äta och inte äta, allt ändrar sig och det beror mkt på också var i behandlingen man befinner sig.

En person med njursvikt kan tex inte äta för mycket färsk potatis eller jordgubbar,
inte heller mjölk(aldrig druckit mjölk) och coca cola är lämpligt att dricka (shit shit shit)
man får inte heller äta hur mycket frukt som helst,
inte heller bör man äta mörkt bröd utan dietisterna rekommenderar de med njursvikt att äta vitt bröd. Man skall inte heller äta havregryn tex. (helt ok för min del)

Så allt man normalt lär sig är bra för kroppen, det skall man undvika när man får njursvikt. Alltså man får ignorera helt alla reklaminslag om fibrer o nötter.
För tydligen.. är man njursjuk..
Så är sådana saker helt skadliga för kroppen.


over n out

Cari





torsdag 8 oktober 2009

Ursäkta om jag tjatar Erik....

MEN JAG VILL HA MIN BIIIIL!!!!!!!!!!!!!!!

Har väntat jättelänge nu, har varit jätteduktig och inte gnällt... Men jag vill inte åka runt i den fula gubbbilen längre... O vit är den också... suuuck...

I want my car...

Jag har en kronisk njursjukdom och idag är jag väldigt trött och tjurig. Känns som om jag häller i mig sockerdricka hela tiden (dricker det när jag känner mig väldigt nere).

Så snälla... det ända jag har att se fram emot ... det är min bil... min Seat Leon... Leon...


over n out

Cari

Playa

Både mina mor/farföräldrar har gått bort. Jag hann aldrig lära känna dem.
När jag var liten var det dem som drog mig till att vilja resa till Chile, jag ville veta hur det var att sitta i morfars knä.
Be mormor om godis. Lyssna på farfars gnäll, eller se när farmor stickade...
Detta är bara ngt jag kunnat föreställa mig, bilder i huvet. För...dem hann gå bort, o jag hann aldrig lära känna dem...

Men sen fanns det:
Luis Maureira
Han var ledaren i Gruppen där jag sjöng.... Playa

Började i gruppen när jag var 12 år, sjöng kör tillsammans med Monica. Ska inte avslöja exakt hur gammal hon var då, men vi kan säga hon var inte yngre än mig...
Kan enbart berätta några historier, då jag faktiskt tyvärr glömt det mesta!! Jag vet sorry, men Monica brukar påminna mig. (tror ibland hon hittar på ganska mkt bara för att jäklas med mig)
Gruppen bestod av 8 män, o vi två... Las chicas del playa...
Luis "el viejo" höll stenhårt på oss, vakade över oss som en hök. Han lät aldrig något ont hända oss under den tiden.
Svårt att tro, i den branschen vi rörde oss, men vi fick aldrig uppleva slagsmål, fylla, droger... Allt detta höll han oss o resten av gruppen långt ifrån.
Vi reste över hela Sverige samt var mkt aktiva i Tyskland. Vill inte ens minnas resorna över till Tyskland.... på den tiden var jag väldigt sjösjuk....
Han var typisk gammal sur gubbe, men hade glimten i ögat, o ja, han blev med åren min morfar...

El viejo gick bort 2005, det hade då gått hela 12 år, sen sista gången jag var på scen med honom... o gruppen Playa...


Kan bara säga att jag saknar den tiden enormt mycket...



over n out
Cari

Sovmorgon...

Har sovit ut rejält, men jag känner mig aldrig utvilad...
Har tittat på Oprah, facebook, nyheterna.

Har fått löfte om att jag skulle fått min bil idag... än har ingen ringt mig... suuuck...

Istället har man ringt mig om att näringsdryckerna är på väg... Får hemleverans, för sist jag hämtade själv, var kartongen så tung! Mamma höll inte med, så hon bar upp den.
Men det kostar under 50 lappen, så det betalar jag gärna.

Skulle bara skriva lite, o önska dig som läser detta att du ska ha en välsignad dag. Glöm aldrig att du är inte ensam. Gud älskar dig... God bless...

Over n Out

Cari

onsdag 7 oktober 2009

Nåja, vad är väl en bal på slottet..?

Jämfört med en dag på Njurmedicin - blott ingenting...
Jecsica följde med. Blev lite ledsen när Jecsica pratade med läkaren, bara det att sjukdomen blir liksom på riktigt. Jag går tydligen fortfarande runt o leker att jag inte är sjuk.

Kreatinin har ökat till något under 400. Fick dubbla medicinen på Alfadil. Samt numera kommer jag ta D-vitamin varje dag.

Sen så ska jag/vi (familjen) få prata med en sköterska. Hon kommer info om allt som har med njurarna o göra.. (det var på tiden)

Kom även in och började prata om barn...

Jag har inte gett mig tillåtelse att ens tänka tanken.
Men tänker nu: why not?
Klart jag vill bli mamma.
Jag vill bli mamma inte till bara en, utan kanske två eller tre.

Men idag sprack den bubblan lite igen...

Blev informerad om att skulle jag vilja bli med barn... så är det definitivt inte rätt tidpunkt...
Dvs, jag kommer nu få vänta typ 2-3 år... Då är jag 35 år.. jaha.. Jättekul...

Men jag? Barn? Nu?

Nä nä, jag skjuter det åter igen åt sidan och vad gör det? Jag har ju ändå tyckt det verkat otroligt dötrist och långtråkig.

Men sen..ändå..ju mer tiden gått och jag har mer o mer fått upp hoppet på att det verkligen skulle kunna finnas en helt underbar man som skulle kunna bli en helt underbar pappa någon dag.. ett kärleksbarn med mig...ett barnbarn till mamma...

Fler kusiner till mina syskonbarn som dem i framtiden kommer få passa (hahahhaha)

Tycker jag ändå... att det hade varit...
Så jag.. o ta hand om någon, som verkligen är min.
Ju mer jag tänkt på det idag.. hade varit..
med andra ord...

Alldeles alldeles underbar!


Over n Out
Cari

söndag 4 oktober 2009

Hej på er

Har inte orkat skriva..
Men ja, Jecsi o John är tillbaka från sin smekmånad.
Har ännu inte fått min bil. Hoppas jag får den nu i veckan.
Ska ta prover imorgon sen till läkarbesök på tisdag.

Lördag var jag bjuden hem till Ingrid och Andres. Jag har ju inte varit i form o vara ute o festa (under ganska lång tid) men i lördags var jag iallafall ute.
Vi gick till banco de la musica sen och såg min favo salsa sångare sjunga. Gilito.
Helt underbart o höra honom. Dansade dock inte lika mkt som jag hoppats har blivit mer o mer medveten om nackdelarna med det.
Så idag var jag inte lika mör som jag hade varit om jag dansat hela kvällen. Men trött är jag ändå. Men det var det värt.

Varit i kyrkan idag. Kan bara konstatera att jag är med i världens bästa kyrka och att jag är så välsignad med att ha Magnus o Gunilla som mina pastorer.
Hade inte varit lika lätt att gå igenom det jag gör utan allt den kunskap jag har med mig från mötena. I am truly blessed.

Nu ska jag titta på film.

Godnatt på er och Gud välsigne er allihopa..

Puss o kram

Over n Out

Cari

tisdag 29 september 2009

Tills dess...

Förra veckan var bra märklig. Hela jag är egentligen väldig svag, men Gud håller mig på fötterna. Har vilat hela helgen. Det blev filmkväll med Sofia i fredags och lördagen bestod av städa o tvätta. Hade värsta träningsvärken efteråt.

Jag sjöng i söndags. Har känt hur ont det gjort efteråt. Men jag vill passa på nu. Vet inte hur länge jag kommer kunna hålla på, så till dess.. så försöker jag rocka på så gott det går.

Har läst på lite om dialys... låter inte alls kul. Ber om mkt mod för att fixa det som väntar mig. Jag har inga svar på de frågor som ställs. Jag funderar lite väl länge när jag måste ta beslut.

Blev bjuden på bio ikväll, var och såg Final destination 3D versionen med Daniel. Får sjuka gå på bio? I don't know.

Jag oroade mig lite dock i onödan i början då jag gillar iiinte skräckisar. Men detta var lite av en komedi då den var så sjuuuuukt dåliiiiiiiiiiiiiig! Men det gjorde mig bra att komma ut lite o bara ta det lugnt. Så.. tack Daniel!

Skriver mer imorgon.

Over n out

Hoy y siempre

Cari

onsdag 23 september 2009

Dröm

Drömde att jag var här hemma med mamma o Sheila.
Plötsligt hör vi ett billarm. Mamma säger, det kanske är din bil Cari.
Vi tittar ut genom fönstret och jag ser inte lånebilen stå parkerad där. Och kommer på sen att den står ju vid den gamla parkeringen. Och den ser vi ju inte från fönstret.

Jag går ut i trappan och tittar ut genom fönsterna i korridoren.
Där ser jag hur en bärgningsbil håller på och ska dra iväg lånebilen.

Saken är den, att jag på kvällen har parkerat sidleds, över två parkeringsrutor. För jag har ju länge sett att den stått tom, och jag mådde inte bra, därför så orkade jag inte hålla på o krångla utan parkerade över båda rutorna.

När jag äntligen kommer ner, vilket känns som en evighet. Ser jag att dem redan har låst alla mina däck. Dem håller på att dra iväg bilen en liten bit så att ägaren till den parkeringsruta jämte mig, ska få plats.
Grannen känner igen mig, kommer fram och skäller o skriker, men lugnar sig då han ser hur dum jag känner mig. Han godtar min ursäkt och går iväg.

Personalen verkar lite småroad och jag inser ju att jag kommer få betala för att dem ska lämna kvar bilen.

Det står en ljus smal lång tjej och sköter pappersjobbet. En ung kille, en gammal gubbe och... Pamela.

Hon kommer fram och hälsar med en kram, hon är ute på praktik!??!!

Den ljusa tjejen kommer fram och upplyser mig om att så här kan du inte parkera. Nä, är det sant? Säger jag och skrattar till lite. Det sarkasm uppskattades inte av henne.

Hon säger att dem har fått gjort ett jäkla jobb bara för att dra iväg bilen någon meter bara för att grannen ska kunna parkera sin bil.
Men jag ser att dem överdriver rejält. Den unge killen skojar något om att dem måste varit en jäkla bra fest jag var på natten innan.

Jag blir lite småirriterad. Antyder du på att jag ska ha druckit? Säger jag till honom. Börjar få spel på dem här framför mig, som får mig till att behöva förklara min situation. Att jag är njursjuk, jag dricker mig inte full..bla bla bla

Märker att tjejen slutat lyssna.
Istället ber jag dem ge mig fakturan. Jag vet ju om att dem kommer inte låta mig komma undan räkningen.

Tjejen ler hånfullt och meddelar mig att dem ger inte faktura. Att jag får betala på plats, annars tar dem bilen. I det här läget så börjar jag få spel, dessutom så är bilen inte ens min. Jag skiter väl i den bilen, dessutom så minns jag att jag har min bil på den nya parkeringen. Min "gamla" Nissan Qashqai.

Jag tittar på Pamela och hoppas att hon inte kommer att säga det till dem. Hon har mest hållt sig i bakrunden, och jag vill inte ställa till det för henne.

Den smala tjejen fortsätter o små håna mig och till sist brister det och jag ger henne en lavett. Hon blir chockad och går in i deras minivan. Killen säger till mig, ok.. det där var inte ok gjort.

Jag får mest spel på att dem har från en början misstolkat hela mig. Och nu har jag inte gjort saken bättre.
Sheila kommer ner för att kolla läget. Och jag säger till henne på spanska att hon inte ska nämna min andra bil. För jag är rädd att dem ska åka dit och låsa däcken på min bil ifall jag inte betalar.

Men killen uppfattar ändå ordet auto och frågar mig, har du en annan bil? För betalar du inte så låser jag däcken där med. Jag säger: om jag hade en annan bil så skulle jag inte säga det till dig. Ger Pamela en blick och hoppas hon inte säger något. Jag säger till killen och gubben.. ok, cut the crap. Hur mkt ska jag betala så jag kan gå hem.

Tjejen lutar sig ut genom ett fönster från minivanen och ger mig en liten papperslapp. Där står allt nedskrivet, hur dags dem kom, hur många låsta däck...ja mkt info. Men inte hur mkt det kommer kosta.

Jag säger vad är detta för skitlapp, helt oproffsigt. Jag vänder på lappen och där har hon skrivit priset för hand. Ser ut som något en nioåring skrivit på mattelektionen. 10.599 kr.

Whaaaaaaaaaaaaat! Är ni helt sjuka i huvet!?! Har ni tagit betalt för lavetten jag gav henne också?! Dessutom så måste jag betala kontant och på plats.
Det är ju som givet att dem kommer ta bilen. Så varför en bli arg. Jag fattar att dem är bara ute efter att lura mig. Så istället säger jag, att dem får ta bilen.

Dem åker iväg, och jag är mer livrädd att dem ska se att jag har den andra bilen.

Jag vaknar och tänker... shiiiit...
hinner vara orolig en halv sekund.

Andas ut... så skönt att det bara var en dröm.

Iallafall det med bilen... jäkla njursjukdomen är ju kvar...

Vänder mig om o försöker sova bort det med, men tankarna har börjat komma så det är lika bra o skriva ner drömmen så jag har något o göra.

Nu hade Luis sagt till mig, shiiit, vilken lång dröm... mmhmmm.. kan inte mer än hålla med.

Over n out

Hoy y siempre


Cari

tisdag 22 september 2009

Bridge over trouble water

Har idag tagit det väääldigt lugnt.
Hade ont i huvudet. Hjärtat som brister. Tankar som farit.
Hjärtat kan både brista av gråt och av tacksamhet. Hmm, märkligt... men ändå.

Sov hela dagen, fick sms och samtal som bara visar på så mkt man har och leva för.
Åkte hem till Jecsica, där mamma lagat mat. Fabbe kom förbi och åt lite. Love my brother, my little mochichi.
Hade rejäl kvalitetstid med Sheila och mamma.

Gjorde bort mig med att skicka iväg ett sms till fel person. Just nu så får det vara och hoppas att man känner mig så pass väl att man förstår att jag menat inget illa. Men men..
Sheila fäste en postit note i pannan på mig, för att markera att hon förstod hur jag kände mig.
Anywaaaaay...

Ska avsluta kvällen med att lyssna på bridge over trouble water, med Whitney & Cece...
Tillägnar den min Sofia... Varje ord är såååå vem du är. Tack för din vänskap, din förståelse, din tillrättavisning, din kärlek, styrka och värme. När jag ser på dig så vet jag att du vill mitt bästa o du vill bara att jag ska kunna sail on by and shine. I know you got my back, and I got yours.
Vi har varit med om sååå mkt. Our time will come.. and damn it... we will shine!

Love you sweetie...





">


over n out

gingerbread baby

Cari

måndag 21 september 2009

I didn't know my own strength...

Stort tack till alla som hört av sig idag. Ni är helt underbara.
Tack Pamela och Sofia. För att ni kom hem till mig. Lät mig gråta ut.

Jag kan inte gå o lägga mig utan att lägga upp denna låt. Med min underbara Whitney Houston. Har följt henne sen jag var väldigt liten. Och det är tack vare henne som jag sjunger.




I didnt know my own strength
And I crashed down, and I tumbled
But I did not crumble
I got through all the pain
Survived my darkest hour
My faith kept me alive
I picked myself back up
Hold my head up high
I was not built to break


Now I know my own strenght
I have the light to find my way
I find it in Your strenght
;)

(Luis, love you toooooooooo)
Hoy y siempre

Cari

Försöker igen

Jag vill inte verka helt nere.. .jag är nere.. men har inte gett upp hoppet.. bara så ni vet det...

Just nu så hör jag på den här låten.... Den är väldigt jag.
Jag vill dela med mig den till dig, ifall du undrar, hur gör hon för att ta sig igenom detta?

Den här biten är viktig för mig. Att du vet... vad jag gör då det ser mörkt ut...




Hoy y siempre

Cari

Jag vet inte vad jag ska säga...

Har inga ord...Förutom...

Läkares ord som surrar i huvudet på mig.

Tvingade mig upp idag, gick till jobbet. Pratade med chefen. Meddelade om operationen i oktober (mandlarna ska bort).

Jobbade klart, hem o vila. Erik från bilfirman ringde, han ska ringa om en stund igen o meddela när jag får min bil. Sa till honom: Erik, säg nu något som gör mig glad. Han lovade att försöka.

Gick o la mig för o vila, telefonen ringde igen, trodde det var Erik. Men nä, det var läkaren.

Hon skulle ringa för min sjukskrivning går ut nu i september. Jag har arbetat deltid hittills.
Hon meddelade mig att hon fått proverna från njurfunktiontestet. Sist vi kollade så låg jag runt 30%.

Jag höll andan...
Tanken slog mig, en sekunds tanke flög förbi, att tänk om hon säger... Carina.. du är helt frisk! Eller, du har nu 50% njurkapacitet! Ett mirakel! Wow...

Men jag sköt undan den tanken ganska snabbt, för jag vägrar få kallduschen.

Jag lyssnade och blundade då hon sa:

Du ligger nu på 18%........................................................................


Jag har inga ord.... just nu... så känner jag att jag vill inte tänka. För jag kommer antigen ge mig in i en förnekelse period eller i en allting-är-över period.

Så jag väljer att meddela alla som bett för mig, haft mig i sina tankar hur det står till.
Kanske är ganska utlämnade att skriva det på facebook och här i bloggen, men sen, det är ju mina vänner jag har där och som läser detta. Och jag tror att ni vill veta hur jag mår? Och dessutom så orkar jag inte ringa runt till alla berätta samma grej till alla gång på gång.

Uff.. lite jobbigt nu och nu och nu och nu, nu, nu nu....

Men jag kommer må bra. Gud är med mig.... och med dig med! Glöm aldrig det.. För det är just Han som håller mig uppe. Hans kärlek och glädje.

Over n out

Hoy y siempre
Cari


Hej alla...

Har inte varit så flitig med att skriva.. förlåt...

Har hänt mkt sen sist...

Har varit intensiva veckor efter semestern i Turkiet.

Har ordnat min systers möhippa.

Vi hade så otroligt roligt.
Måste tacka Sofia, Marina, Pamela och mamma.

Tack för att ni verkligen hjälpte till med att skapa en helt otrolig kväll för Jecsica.

Veckan innan bröllopet var det fullt upp med sångövning, dansövningar, mixade musik med brorsan till danserna. Vigselprogram som skulle sättas ihop, Festprogram. Puh. Det var intensivt men det blev lyckat.

Tack Håkan som var toastmaster på bröllopet tillsammans med mig. Du hoppade in när mina krafter började ta slut. Så tacksamt för att du verkligen gick in för din roll :)

Sofia sminkade mig och Sara hoppade in o hjälpte mig med klänningen 20 min innan själva vigseln. Hon var så lugn så det smittade av sig på mig.

Luis var min solstråle under hela dagen.

Sheila höll ett underbart tal. Mamma höll tal. Fabbe också

Så stolta över alla som verkligen lyssnat o tagit till sig det jag sagt under dagarna som gått.

Det var helt enkelt en underbar dag. Min syster var lycklig. Och det gjorde mig lycklig.

Mamma har varit helt otrolig, hon tog hand om allt praktiska runt omkring mig. Hon kände en stund att hon inte hjälpe till tillräcklig... Men shiiit va fel hon hade.
Bara att finnas till var hjälp nog. Hon har tagit hand om lägenheten, mig, gett mig andrum när jag behövt det. Det hade verkligen inte funkat utan henne. Jag hade inte funkat utan mamma.

Gracias...

Måndag var det iväg och kolla njurfunktionen. Det satte igång mycket känslor. Hamnade i en svacka igen. Tröttheten hann ifatt mig och jag fixade det inte längre.

Just nu så är jag... utbränd?

Jag orkar inte mkt, jag orkar inte tänka. Orkar inte ta beslut.

Vill bara sova. Får spel om jag tänker på framtiden, vem vill inte tänka på framtiden?

Jag vill inte förstora saker, men kan inte heller ignorera. Äsch, vet inte... Detta brukar gå över, så varför oroa folk i onödan?


Så..nu har jag gråtit av mig, ska sova.

Ska jobba imorgon, jag vill, jag måste... jag vill vara.. den jag var innan...

Så...även om jag går igenom den mörkaste dal...så vägrar jag stanna o campa i den...

För jag hatar att tälta!!!
Gud är med mig... och med dig!

over n out


Hoy y siempre



Cari