måndag 29 juni 2009
torsdag 25 juni 2009
Emilio sjunger
Hur kan inte mina klockor börja ringa när man ser en sån här underbar liten solstråle.
ya, ahora si... me voy a dormir...
Eller som Luis hade sagt:
MA VA A DOMAAA!!!
//Cari aka Cadulina
Ingen bra dag (cuentate una nueva)

Blir ledsen för att göra andra ledsna o oroliga. Jag borde veta bättre.
Jag gör inte längre saker jag skulle vilja göra. Det tar för mkt kraft. Går definitivt inte ut o dansar lika mycket som jag skulle vilja. Jag sjunger inte lika mkt längre. Jag har meddelat familjen att jag inte kan lika mkt som innan. Och oftast följer jag inte med ut när kyrkan gör saker som ex gå o fika på lilla torg. Ni vet, sånt som e trevligt.
Pratade med chefen idag. Hon tyckte jag borde hoppa över vissa saker utanför arbetstid som tar energi ifrån mig. Herregud! Alltså. Sitta helt isolerad hemma.. Jo jo... jättekul... Jag e 31!
Hon var faktiskt snäll som föreslog att jag tar en vecka extra semester. Hon ser att jag är helt slut. Snällt.
Har tränat idag, har sååå ont i händerna. Har ätit var tredje timme.
Men idag har jag varit så trött. O ledsen. Så mkt tankar som äter upp mig invändigt.
O det är småsaker... Alltså, jag vet bättre. Men ibland hinner det ifatt mig.
Utan Gud, ja, jag vet inte....
Det hade inte funkat alls. Jag hade inte orkat.
Men det är bara en sån dag.
Jag är tacksam att ha en underbar mamma. Hon förstår mig. Hon ser mig.
För ibland blir jag så osynlig. Men jag försvinner aldrig från hennes radar.
Tacksam för mina vänner också.
Ibland när det är väldigt svårt o jag plötsligt mitt i allt elände bara kan skratta ut. För sånt som mina vänner gör eller säger. Det gör allt mycket enklare.
Då försvinner sjukdomen.
Förlåt, men kan inte mer än skratta när någon plötsligt får för sig att sätta ett A efter varje ord. (ett nytt språk). Ya Na Sa Coma Sa Habla... jajajjaja
Eller börjar prata med värsta blattespråket utan att tänka sig för. (JAHAAAAAA)
Eller när jag tittar på min vänninas underbara lilla Emilio när han sjunger.
Småsaker som för bort tankarna till annat.
Ska sove nu, för mkt tristess.
Men men.. det e som Petter hade sagt...
Jag brinner för det här permanent
Aldrig för stunden
naturligt bunden med kärlek som cement
Jag bygger från grunden på all skit som har hänt
Det är min tur nu, vinden har vänt
tisdag 23 juni 2009
Pick *me*. Choose *me*. Love *me*.
Aldrig mer behöva övertyga någon om att jag är någon värd att älska.
Min framtida man ska bara ha helt o hållet klart för sig att det är mig han vill ha. Annars får det vara.
Jag är helt slut på krafter, jag vill vila i någons famn.
Jag vill kunna ge enormt mkt kärlek utan att vara rädd att bli hånad.
Veta att jag kan ge och ge för att min man kommer också ha samma tankesätt att han vill ge.
Har ingen aning var detta kom ifrån, jag är trött, jag är sjuk, jag e slut.
Jag vet bara att du är där. Någonstans. Du kommer inte dröja. So I wait.
söndag 21 juni 2009
You are a worshipper!
Hur underbart är inte det när man gör ett test och man är så säker på sin sak att man vet ungefär svaret.
Finns många som inte vet sin potential, så när dem får höra svaret så blir man väldigt förvånad.
Testet jag gjorde var svaret så klockrent att ärligt talat hade jag blivit förvånad om det stått något annat.
Och vet ni, det visar att jag är på rätt väg.
Svaret:
Ditt öde är att vara en tillbedjare/worshipper.
Tillbedjan är en naturlig instinkt och ett grundläggande behov hos varje människa
En enkel beskrivning av tillbedjan är att komma med fromhet/offergåva eller att ära Gud.
Tillbedjan sker när vi lovsjunger Gud, kan hända i kyrkan eller när vi är ensamma, i bilen eller i duschen.
Längtan att glädja Guds hjärta, det är tillbedjan, spelar ingen roll var vi är eller hur många som är på plats.
Ett liv med lovsång fyller de djupaste behoven.
lördag 20 juni 2009
Midsommar
Vi äter midsommar mat o så, men vi håller inte så hårt med traditionerna i min familj.
Jag umgicks idag med Sofia. Hon är en av mina bästa vänninor.
Vi har båda gått igenom mkt. Och just idag så visade hon vad en riktig vän e till för.
Tittade på film hos henne. Åt massa. Åt massa. Åt massa.
Sen satt vi o drog lite riktlinjer o diskuterade finanskrisen. hahahaha, NOT.
Jag vet om att vi pratat om det tidigare.
Men nu är det verkligen bön o fasta som gäller.
Enough is enough!
Nu är kl 05:30 och jag är så otroligt pigg så det är sjuk.
Lyckligtvis kan jag sova ut innan jag ska iväg o fira just midommar med familjen.
Men innan dess måste jag lägga upp en låt som summerar min dag.
Tillägnar den till min sweetie, Sofia.
Although we seem to know men soooooo well.... hahahhahahaa
fredag 19 juni 2009
Mi amigo Luis
Jag vandrade omkring och gjorde just ingenting när jag plötsligt stötte emot något.
Jag tittade ner och såg en filur titta upp mot mig.
Jag sa: Hej! Vad gör du?
Han sa: Jag hade tappat bort min hand. Men nu har jag hittat den.
Jag tyckte han var lite småtokig och påminde lite om mig själv och jag minns att jag tänke: Hmm, det här verkar vara början på en vacker vänskap.
Ibland "fastnar" du.
Du tar fram mina bästa (roliga) sidor.
Och jag skrattar mer med dig än vad jag gör med någon annan
(ingen annan fattar min humor)
Du får mig att glömma bort min sjukdom.
Du anar nog inte hur mkt jag värdesätter din japanska vänskap.
(Tananaaaa(musica), aca viene tu familia)

Staffan var en stalledräng
Try no to get worried, try not to turn on to ( y yo, Luis callate)!
Farväl
Adjö
Ayyy hermano
que me quiere dar!
Me dio!
Herr Kapten! Sätt maskinen igång
Du gamla du fria!

La voix (las nubes)
Chu...
Te hago el ocho!
Yo se que ALGUIEN...
YO NO ESTOY LOCO/LOCA
Oie! Gallo!
Pero la que me mato...
O jag behöver inte ens säga hela meningen.
Me corto...
mitad de la otra...
pinza.

Hade jag kunnat hade jag köpt dig en ananasplanta.
Jag hade gett dig världens största kexchoklad.
Fixat en dejt med Julia Roberts.
Men du får nöja dig med denna lilla tributo,
från en galen 156 cm liten (LÅNG) människa que no para de preguntarse:
De donde sacamos tanta wea?
Feliz Cumple
Ojala lo pases (pasemos?) bien.
Önskar
La unica
La diva
(La mano)
Cari
Y quien lo dice?
LA NOCHE!!!
(ay que me dio otra vez)
torsdag 18 juni 2009
Torsdag

Tog ett test i facebook...

tisdag 16 juni 2009
Oye abre tus ojos!
Det fick mig att minnas min 30-års fest.
Jag hade redan en tanke hur jag ville fira min fest. Jag ville ha alla mina närmsta vänner. De som alltid funnits nära.
God mat, lekar, och mkt dans.
Alla gästerna var klädda i rött.
Jag satt själv o valde ut låtarna till festen. Jag hade gamla godingar, 70 tal, 80 tal, 90, tal, salsa, merengue, cumbia, soca, samba.
Dessutom så ordnade mamma så vi kunde vara i Playas lokaler, ni vet, där jag sjöng innan,
Min "morfar", Luis, han gick bort för bara ngt år sen. Men han son Camilo har fortsatt med verksamheten.
Lokalen var fylld av gamla minnen. Foto på mig när jag var fin o tunn. He he he, jag e fortfarande fin, men inte lika tunn. Och det kändes som att morfar också satt till bords med oss. Det var ju då precis 15 år sen jag slutade turnera med Playa.
Min bästa vännina Monica var inte med på festen, hon sjöng med mig i Playa.
Hon bor med sin man o barn uppåt i landet. Men jag kommer skriva mer om min älskade Monni en annan dag porque eso daria para laaaargo...
På festen spelade jag en låt om och om igen (gjorde det med flera andra låtar faktiskt).
Men denna sjöng vi med Playa, och det påminner mig om det goda i livet.
Och min fest var en slags påminnelse om vem JAG var, hur ÄLSKAD JAG är, och att fylla 30 var MIN nya start i livet.
måndag 15 juni 2009
Semester - Måndag
Fabbe ringde på förmiddan, när han ringde igen på eftermiddag då hade jag fortfarande inte lämnat sängen.
Har varit online hela dan, tittat på Oprah. Grey's Anatomy. Var ute med Fabbe sen, åt gyros med honom och Monique.
Sen tillbaka hem, för att vila. mmmmmm.
Jag vill, eller jag måste, lägga upp video del två.
Det är fortsättningen efter det att jag bröt upp från det destruktiva förhållandet.
Dock lite kaxigare och realistisk. Men så är jag.
Jag märker att jag har gått vidare med mycket. Det gör inte ont längre att prata om hur det har varit. Hur mycket man förlorat.
När jag var 13 år, blev jag förälskad i en man. 13 år!
Jag sjöng i Playa och han spelade i en annan latinamerikansk grupp. Vi var konkurrenter.
Han trodde väl jag var mkt äldre då min vännina jag sjöng med var tio år äldre och jag klädde mig inte som en 13 åring.
Det var väldigt romantiskt för en 13 åring, att veta att han, som alla andra svärmade kring, gick runt o frågade om mig. På fester så brukade han titta på mig. Han verkade så mystisk.
Jag minns att jag försökte få fram all information om honom, blev helt till mig om jag visste han skulle spela på ngn fest jag skulle till.
Så pågick det under flera år, vi tittade på varandra, och jag försvann om jag såg att han närmade sig för att prata.
Jag hoppar fram till när jag var 21 och såg honom igen. Hjärtat hoppade till och det kändes som jag var 13 igen.
Vi blev efter en tid ett par. Många gillade inte förhållandet, han var ju 14 år äldre.
Hoppar fram lite till...
Vi var tillsammans i nio år.
Jag har gråtit så mkt,
jag har blivit så sviken.
Jag har ställt upp på att förverkliga någon annas drömmar.
Jag har satt mig själv och min sångkarriär åt sidan.
Jag blev egenföretagare.
Jag har tagit hand om bilverkstans administration.
Jag har puttat ut bilar från verkstaden i december månad.
Jag har gått till jobbet med klumpen i halsen och magont.
Jag har förlåtit gång på gång.
Jag har valt att hålla mig borta från vänner för att inte riskera bli förnedrad.
Jag har blivit förnedrad inför mina arbetskamrater.
Jag har varit skuldsatt upp till öronen.
Jag har betalat av lån som inte var mina egna.
Jag har låtit bli att träffa min egen mor, för att jag inte ville beblanda henne med bitterhet.
Jag ville bespara henne den ångest som både han och hans mamma var experter på att ge.
Jag blev styvmamma till 4 barn.
Jag stod ut med hur han fick sina utbrott, både mot mig och hans ex fick sig sin slänga av hot varannan vecka.
Det räcker nu. Det finns mkt mer. Men det räcker där. Jag besparar även dig som läser detta.
Bägaren gick över då jag fick diagnos om min njursjukdom.
All den psykiska stress gjorde att jag kunde inte vara sjuk ifred.
Låter väldigt sjukt. Men kroppen sa väl ifrån och valde att rädda mig genom att göra mig sjuk. (min egen tolkning)
Men det som startade allt detta var en sång. En sång om någon som fått nog.
Jag har bestämt mig för att mina drömmar ska gå i uppfyllelse.
En av dem lyckades jag med när jag gick o såg Beyonces konsert i Göteborg.
Där sjöng hon denna sång, och jag satt bara och tänkte... YES!
Jag är fri! FRI! Äntligen!!! Jag skrattar och jag skrattar hur högt jag vill! Och hur länge jag vill!
Jag tar för mig av livet och jag skrattar och ler! För jag är fri att göra vad jag vill och när jag vill!
söndag 14 juni 2009
Jeriko
Jag har haft en helt underbar dag. Var lite småstressad på väg till United.
Sjöng upp i bilen till Boyz II Men.
Övade hastigt, You deserve, Lord you are good, Låt din nåd, Det handlar om dig.
Jag älskar min kyrka. Helt underbara människor.
Jag är så lyckligt lottad att ha hittat hit.
Fabbe kom till kyrkan idag (så glad)
Efter Gudstjänsten gick vi o åt med Mamma, Jecsi, John o Luis.
T bone.. har aldrig varit där innan men maten var god.
Efteråt åkte jag hem.
Har pratat en liten stund med Sofia som har gått o blivit blond.
Någon tyckte hon såg ut som en häst(?) gnäääägg...?
Sitter o bloggar, mitt i natten.
Tänkte skriva borde sova, men det behöver jag inte...
För jag har ju semester!
Lyssnar på en låt som beskriver mig väldigt bra.
Niña Pastori, hon sjunger så som jag känner mig.
Här kommer den...
Jag är jag
Och för en tid sen,
visste jag inte vem jag var längre
Jag var ett skal, som hade en färg som inte var jag.
Jag sken inte längre.
Någon hade lyckats släcka min glöd.
Men nu, har jag börjat hitta tillbaka till mig själv.
Har lärt mig att vara mig själv.
Bara vara jag, våga vara jag.
Den här sången påminner mig om det.
Ibland är jag ingens ibland allas.
Ibland känns det svårt att känna,
ibland känns ingenting alls.
Och för ofta så blir det för mycket
Jag låter mina tankar vandra fritt.
Ibland är det mycket tankar, ibland inga alls.
När ingen ser, det är då jag är jag
Jag låter allt vara, inget kan då nå mig.
Bakom min stängda dörr,
Där kan jag bara vara
Stanna upp, det gör inte längre ont
Och jag är inte begränsad
Jag sjunger ut från mitt inre
Finns mkt som jag inte förstår
och jag kan också ha fel
men jag kanske inte ser det
Jag kan verka svår att förstå
men det är för att jag vet
om du kommer för nära
så ser du
hur ärrad min själ är.
När ingen ser
då är jag den jag är.
Det händer något inombords
en känsla, som gått lite vilse.
Något som vill riva ner skyddsmuren.
Mitt Jeriko.
Vågar jag släppa in?
Vågar jag kasta mig ut?
Släppa taget?
Inte begränsa mitt inre?
Chansa?
Vill inte ge utrymme till sårbarhet.
Jag är stark.
Vill inte verka svag.
Vill inte ge efter.
Men det måste sägas.
Kan inte förneka.
Något har börjat hända.
Hoy y siempre
Cari">
Semesterdag 1
Hade massa missade samtal. Men det fick vänta. Jag har semester.
Träffade Luis i stan, gick o åt. Sen gick vi o shoppade kläder åt honom. Han hittade direkt en skinnjacka. Den var jäääättefin. (la voix)
Sen tittade vi runt lite, jag måste snart börja bestämma mig för klänning till bröllopet.
I triangeln finns det två ställen jag kan tänka mig. Luis kommer nog ha sin frack på sig... muah muah muah.
I stadium hittade vi lite kläder som vi nog kommer ha på oss när vi åker på vår efterlängtade semester. Jag tyckte min satt lite tajt, men Luis var väldigt glad i sin väst. Så det tar vi nog o handlar!
lördag 13 juni 2009
Original y eso nadie me lo quita
Semester!!!!!!!!!!!!!!
Det gick bra fast enl Cristian så är det mitt fel det började regna idag (lustigkurre).
Sedan var jag o åt hos mamma. Monique och John var också där. Pidda var också där, bäst att säga det annars blir hon väl sur. Lyckligast var Mona när mamma tog ut Pidda ur buren.
Sedan åkte jag hem till Miguel o Claudia. Skulle hjälpa honom med lite pappersjobb.
Det var det sista åtagandet jag tog mig denna vecka. För nu har jag semester en vecka. Tjohooo!
Jag kommer verkligen vila ut, inte behöva tänka på hur jag kommer må imorgon. Hur jag ska förklara för Chefen att jag inte kan ta mig ur lägenheten. Sova, sova, sova...zzz...zzzzzz....zzz.
Jag är även glad för Luis, han har uppnått ett av sina mål han satte för en tid sen. Jag ska inte berätta vad det är här, men jag är glad att ha träffat honom. Fast vi ständigt frågar oss: de donde sacamos tanda weaaaaaaaaaaaaa!!!
Jag har lyckats sisådär idag med att äta var tredje timme. Däremot har jag lyckats med att INTE äta godis på en hel vecka!!!
Ska sova.... Men jag vill bara säga... att trots sjukdom och annat mög som kan vara jobbigt. Så är jag tacksam.
För jag har någonstans att bo.
Jag har ett jobb.
Jag har min familj.
Jag har en nära relation till min mamma som jag älskar.
Jag har vänner som ser mig.
Jag skrattar oftare än jag gråter.
Jag har en underbar kyrka som gör att jag växer som människa.
Jag har en Gud som är levande och som lär mig att älska o Han bär mig.
Hoy y siempre
Carina
fredag 12 juni 2009
In your eyes
torsdag 11 juni 2009
Si yo me vuelvo a enamorar
nada vale decir que me amas

tendrá que ser por hechos
y no por palabras al azar
si yo me vuelvo a enamorar
a mi corazón voy a cuidar
prefiero estar sola
a equivocarme una vez más.

Tengo que sentir
que contigo siempre, voy a ser feliz
te daré todo lo que me pidas
si me entregas completa tu vida
si tu me quieres
me lo tendrás que demostrar.
Prefiero estar sola
a equivocarme una vez más

">
Ingen bra dag... del 2
Har legat hemma med extrem träningsvärk. Ont i ryggen, svanken, gumpen, höfterna, låren, hahahha... ja, överallt.
Men det blir ju så när man är extremt otränad. Ska träna igen på fredag, men då har jag hela helgen på mig att vila.
Idag har jag stängt in mig i min borg. Har valt att ha mobilen på ljudlöst.
Men ändå så lyckades jag inte stänga in mig helt.
Jag ska vara tacksam att jag har vänner omkring mig, och familj. Jag är inte ensam.
Att jag har arbetskamrater som förstår. Men hur länge håller det?
Pratade med Cristian idag, han är en klippa. Han är nog en av männen i mitt liv som tillför glädje, mest för han är så äkta. Han är en vän man kan prata med och skulle han misstolka något så frågar han.
Hur har det nu gått med måltiderna? Inte alls bra :(
Det är sjukt svårt. Något positivt är att jag har inte ätit godis!!! Inte alls!!!
Inte druckit läsk!! Det kan ni inte tro va! Det är knappt jag tror det... Men så är det.
Jag har två näringsdrycker kvar. Och jag vill verkligen inte använda dem mer än i extrema fall... men det känns som det är extrema fall hela tiden...
Nu har jag suttit o youtubat en stund... o jag har klivit in i en helt annan state of mind.... suuuuck...
Over n out...
Cari
onsdag 10 juni 2009
Not a good day
Men ändå är jag här o skriver.
Vill helst ligga vid en strand med en kall läsk. Men jag är i regniga malmö.
Jag är trött. Fysiskt o psykiskt.
Utmattad. Vill inte mer.
Går o retar mig på saker jag vill göra, men inte kan göra.
United Academy....(vill inte ens tänka på det)
Något bra är att jag börjat träna idag med sjukgymnasten. Mindre bra är att mitt högra ben är helt åt skogen.
Något som sjukgymnasten (Egon) rekommenderade, är att sluta gå med högklackade skor!!!
Får marinera det lite.
Ska dit igen på fredag.
Har vilat under dan, men är inte utvilad. Jag hittar ingen ro. Kan inte säga att jag oroar mig, men tanken gnager hela tiden. Vad ska jag göra åt alla omkring mig? När ska jag kunna tänka på mig?
Aaaaaaaah! Kan inte tänka ens på framtiden. Tro utan gärning, gärning utan tro. Herregud.
Walk a mile in my shoes.
Men allt kommer ordna sig.
Animó que se puede!
Dios esta conmigo.
Buenas noches que duerman bien, (y sigo hablando con migo misma.)
Ay alguien ahi? Halloooo? Ho Ho?
Bueno...
Se me cuidan y los quiero mucho...
Hoy y siempre
Cari
tisdag 9 juni 2009
Chuuux....
måndag 8 juni 2009
I can make it through the rain
I can stand up once again on my own
And I know that I'm strong enough to mend
And everytime I feel afraid I hold tighter to my faith
And I live one more day and I make it through the rain
And if you keep falling down don't you dare give in
You will arise safe and sound, so keep pressing on steadfastly
And you'll find what you need to prevail
What you say is
I can make it through the rain
And when the rain blows, as shadows grow close don't be afraid
There's nothing you can't face
And should they tell you you'll never pull through
Don't hesitate, stand tall and say
I can make it through the rain
I'm gonna make it
Through the rain
söndag 7 juni 2009
Fotbollskväll = Zlatan
Slutade 0-1. Skrek mig nästan hes. Luis höll på att få spel... hahahha
Alltså inte på mig, men han kokade för han fick inte spelarna till att göra som han ville. Det var nästan så tvångsjackan åkte fram. Träffade hans vänner, som han tidigare bodde med i kollektivet. Jättetrevliga.
Det har gått lite si så där med att äta var tredje timme. Dels för jag glömmer bort det, dels för jag blev sjuk. Men jag har druckit näringsdryckerna och dem är helt ok.
Blev inte mkt skrivande idag, men jag är glad, fast trött.
Skriver mer imorgon
Chauuuu
torsdag 4 juni 2009
Du tar mig genom stormen…
Första dan hos dietisten idag. Supernöjd.
Fick reda på massa viktigt men målet är att jag måste börja äta var tredje timme. That's the key word.
Fick med mig näringsdrycker som jag enbart kommer använda om jag blir sjuk. Då får jag i alla fall i mig ngt.
Har varit ngt oroad. Men jag vet att det ordnar sig. Det måste det göra.
Jag tror på Gud, och en Gud som lever och agerar. Han tar mig genom stormen.
När jag är i mörker och det är kallt
Och det känns som om själen
Brister och går sönder
Då går Han in, tar ett steg mot mig
Och fångar in mig, bort ifrån stupet.

När förtvivlan dränker mig
Då tar du mig genom stormen
När natten vägrar bli till dag
Och det känns som att jag förlorat allt
Du ger mig hopp
När det är som svårast
Du ger mig livet tillbaka
Du är min livlina
Kärleken du ger är det som räddar mig
Din styrka gör mig stark
Du håller mig och vid dig håller jag fast
Du tar mig genom stormen.
Blev lite down... men jag är verkligen up... bara det att jag är tacksam.
Ska sova
ha det bäst
Cari